fredag 12 december 2014

Knyter mina skor

 

På ett ben, på en fot.

På en armlängds avstånd.

På fri fot.

Knyter mina skor utan snören.

Ställer allt rakt, i linje med mig själv.

En akt jag inte kan gå förbi, det finns inga öppna landskap bara en väg utan avvikelse.

 

 

söndag 7 december 2014

Namnlös

 

Mina fingrar, dom skriver inte längre som jag vill. Står med tom kasse utanför affären, tänker på alla goda saker men dom hamnar på tvären.

Frågar kassörskan om vägen tillbaks.

Va ! Varför vill du tillbaks ? Här är väl bra ?

Du får välja och vraka, välj bland saker som dom rika inte vill ha, ät dig mätt på överflödet och åk sedan tillbaka.

Med svaret i bakfickan började jag att gå, ingen skall bestämma mitt urval.

 

lördag 6 december 2014

Äkta Svensk Pannkaka

Sjöng några sånger för dom som aldrig hört förut.

Besökte rum där du aldrig hittar ut.

I vit mask på din konfirmation, som utklädd poet på en annans distribution.

Letar efter noter som ännu inte skrivits ner, upptäcker vakanser som ingen annan ser.

Är portförbjuden men kommer alltid in ändå, står vid de överblivnas dörrar och ringer varsamt på. Samlar på mynt för att lägga i fickor som inga har, försöker att höja min röst för dom små som stannat kvar.

 

fredag 5 december 2014

En Kaj Full Med Modiga Ben

En kaj full med modiga ben, nu lämnar vi det här stället, bort från penninghungrande magar, nedlåtande blickar och uppgjorda affärer.

Vi kringgår alla skratt som utförs på andras bekostnad. Vi ger nutiden sparken och ger gårdagens offer en chans till.

 

 

söndag 30 november 2014

Hållplats

Ditt gift blir mitt.

Väntar på svar men allt är en hägring.

Mitt minsta blir ditt största.

När allt faller ner blir din natt min närmsta hållplats.

 

Rubrik

I en tidning såg jag att allt skulle bytas bort.

En lampa för ett liv, en säng för allt du trodde fanns kvar.

En sång mot det vi inte önskat, ett skåp för det glömda.

En ton som aldrig försvinner, en skål fylld med fotsteg.

Listan som stryks blir längre, i ett snedsteg blir besvikelsens uppgift bestulen.

 

Trädets Krona

Vid foten stod jag, längtade efter allt jag inte haft, längtade efter allt jag förlorat.

Trädets krona stirrade tillbaks, tyckte att den log men jag måste ha sett fel, luften kändes syrlig och påträngande.

Gick tillbaks till platsen som ingen visste om, såg ditt ansikte, kände din andedräkt.

Vilse men ändå på rätt väg, fyllde envist igen ett hål och gick vidare

 

måndag 24 november 2014

Droppen

Lade pannan mot den svala rutan, rörelser beblandades med vattendropparnas förminskade värld.

En familj samlades, skiljdes och försvann.

Livet ser annorlunda ut genom vatten, var det så här vi började ? Färger, djup, ljud och liv, allt bevarat i en enda droppe.

 

söndag 23 november 2014

Stigen

Där går man säger mannen på den vingliga stigen.

Kanske har han rätt, jag tittar upp mot himlens kant men finner inga svar.

november kan förfalska alla meningar med tvivel.

Vart kliver jag av ? hur ser jag stigen när ljuset glider undan ?

Du går tills din andedräkt bestämt sig säger mannen.

Han verkar trovärdig och välbekant.

Mina steg tar åter fart, i rätt riktning och med nya skor i ryggsäcken.

 

lördag 22 november 2014

Duvan

 

Inte mycket till fåglar men när det låter så här bra så ..

 

onsdag 19 november 2014

Handfull


Kan bara ana den sköra text som skuggans hand visar oss

Change


Förändring på gott och ont, en omstart för dom som kan. Mind In A Box slutar aldrig att förundra mig, snälla vänta tills refrängen kommer innan ni stänger av

Faller


Snön faller inte som den gjorde förr, flingorna känns tyngre, som om varje kristall bar på en skuldfylld historia.

 

Din Sol

Du räcker ut din hand men jag når bara fram till asfaltskanten.

Vill gå vilse i ljuset från din sol, vill komma närmare...

Du kanske ser mig, igenom väggen av förfalskade intryck, du kanske ser ner till kanten

Störste Mannen På Jorden


En fantastisk låt på alla sätt

tisdag 18 november 2014

Avtryck


Sitter vid min tavelram, försöker att måla men kan inte se resultatet, färgen känns tunn nästan genomskinlig, blandar och ger men inget fastnar på dukens yta

 

Steg

Kvinnan vid bussen lämnar sin examen vid första steget, hon plockar fram en gammal klocka som visar åt vilket håll tiden går.
Ljudet från hjul som följer vindens strävan beblandas med sorlet från ingångna skor.
I väntans linjer skönjas dom strävsammas sår och vilka som följer riktningens spår.

 

Gnistan

När kommer chansen du alltid förtjänat ?

När suddas gränsen ut ?

När får du visa vad du kan och vill ?

Frihet utan hinder, utan påverkan,

en egenartad aktion som äntligen blir fri.

 

Hållplats

Din själ förråder dig gång på gång

Den upprättar en egen hållplats där ingen får gå av

Utan vittnen och utan ånger följer den sin egen linje

 

måndag 17 november 2014

Namnlös

I någon slags sanning finner jag kanske upprättelse, vem bestämde att livet skulle vara en strid mot mig själv ?

Kroppen värker, smärtan blir min följeslagare.

Hårda år betalar ut sin lön. En lång och gedigen vals på operationsbordet blir till svettdroppar i min panna. Vill vara viktlös, utan uppehåll, utan trådar.

Känner en bitande längtan efter ett liv som aldrig blev av.

 

onsdag 12 november 2014

Samspel

En dag kanske vi alla är överens, överens om att göra det bästa av vår tid, att värna om varandra oavsett hudfärg, språk eller förutsättningar, omtanke före bedömande. Ett sammanhang där vi alla är delaktiga trots hinder och motsättningar. 

Flimmer

 

Ett flimmer, bara en liten gnista, som ett lovligt byte

En askkopp av ihopträngda syften, betald men samtidigt lönlös.

Returnerad, ihopvikt och inlagd i ett fack utan etikett.

 

Cirkeln

Vi vandrar
Vi hälsar fast ingen ger tillbaks
Vi ger men arvet visar vägen ut
En cirkel sluter sig på mittuppslaget
Vi vandrar
Intet ont, allting ont
Slår fast men avtäcks på samma gång
Vi vandrar

Arken

Stämpelkortet är ifyllt, med en upprorisk underskrift läggs den på hög.

Vita tunna ark av envis vädjan, ett liv i förminskad storlek, ett arv fyllt av begränsat underlag.

Gjorde jag rätt ? Följde jag mina egna steg eller fylldes mitt ark med tomma rader ?

 

 

Upprop

Nu skall allt förändras, förädlas, förvanskas
litet blir stort, stort blir litet
Med minsta marginal faller sanningen och
i ett upprop blir meningen din.